Res hållbart
Elbilism i vardagen
Se laddningspunkter och andra tips om elbilism i Helsingfors
Elbilism i vardagenFordon för delad användning
Sambrukstjänster gör det lättare för stadsbor att röra sig. Se här ett urval av de tjänster som står till buds.
Fordon för delad användningIncitament för stadsborna
Rabatter, stöd och andra förmåner som sporrar till hållbar mobilitet.
Incitament för stadsbornaStaden har förbundit sig till att främja utsläppssnål och kolneutral mobilitet. Trafiken orsakar ungefär en fjärdedel av Helsingfors växthusgasutsläpp. Biltrafiken försämrar också luftkvaliteten och orsakar bullerolägenheter i staden.
Vi vill ytterligare underlätta hållbar mobilitet för stadsborna. Att åka kollektivt, cykla och gå främjar din och andra stadsbors hälsa samt hjälper till att minska miljöeffekterna som orsakas av biltrafik. God luftkvalitet och behaglig ljudmiljö förbättrar också stadsbornas allmänna välmående och trivsel.
När det finns behov av bil uppmuntrar vi stadsborna att välja ett elektriskt fordon eller ett fordon med låga utsläpp. Det är emellertid inte möjligt att nå Helsingfors mål för utsläppsminskning enbart med elbilar eller genom att främja alternativa drivkrafter. Vi behöver mer omfattande ändringar i mobilitetsvanorna där hållbar mobilitet och trafiktjänster spelar en allt större roll och minskar behovet av att ha egen bil.
Vad kan jag påverka med mina val?
Klimatet
- Helsingfors stad strävar efter kolneutralitet vid 2030. Inom trafiksektorn innebär detta att koldioxidutsläppen borde minska med 69 procent från nivån år 2005.
- Trafiken orsakar nu ungefär 23 procent av Helsingfors alla koldioxidutsläpp och därav utgör privatbilismen den största delen.
- Staden främjar både andelen av hållbara färdsätt och elektrifiering av trafiken. Båda temana finns med i stadsstrategin.
- Utöver stadens åtgärder kan även stadsborna enkelt påverka utsläppen från trafiken genom sina val, till exempel genom att främja hållbara färdsätt, minska privatbilism eller genom att ett utsläppsnål fordon.
Luftkvaliteten
- Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska god i internationell jämförelse. Trots detta försämrar luftföroreningar tidvis luftkvaliteten i Helsingfors. Avgaserna från trafiken och gatudammet försämrar kvaliteten på andningsluften mest, eftersom de finns på andningshöjd.
- Helsingfors strävar efter ett utsläppsnål trafiksystem och förminskning av hälsovådliga utsläpp. Staden främjar bättre luftkvalitet med Helsingfors luftvårdsplan 2017–2024.
- Stadsborna kan påverka luftkvaliteten genom att främja hållbara färdsätt och genom att använda friktionsdäck som enligt undersökningar minskar bildandet av gatudamm.
Buller
- Buller i miljön är en betydande faktor som försämrar livsmiljöns kvalitet och trivseln i Helsingfors. Kraftigt, kontinuerligt buller kan också skada hälsan. I Helsingfors orsakar vägtrafiken mest bullerolägenheter. Upp till 39 procent av Helsingforsborna bor i områden där bullernivån från vägtrafiken dagtid överskrider riktvärdesnivån på 55 dB.
- Staden eftersträvar låga utsläpp från trafiken och att minska hälsovådliga utsläpp. Helsingfors stads bullerbekämpningsarbete styrs av handlingsplanen för bullerbekämpning 2018–2022. Den innehåller åtgärder som gäller bland annat stadsplanering, påverkande av bullerkällan samt bullerdämpande konstruktioner.
- Stadsborna kan påverka trivseln i ljudmiljön genom att främja hållbara färdsätt.
Trafikstockningar och stadsrum
- Hållbar trafik frigör utrymme i staden och minskar trafikstockningar. Istället för breda bilgator och parkeringsrutor blir det mer utrymme för gång- och cykeltrafik. Därtill blir stadsmiljön grönare, får mera liv och blir trivsammare.
- Med stads- och trafikplaneringen kan man påverka hur man kan röra sig i staden. Dessutom är staden med i MBT-planeringen som är en strategisk plan för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen. I den fastställs riktlinjer förhållbara lösningar på lång sikt.
Mikroplast
- Vägtrafiken är den största enskilda källan till mikroplast. Särskilt från bildäcken lossnar det betydligt med mikroplaster. Också den plogade snön i staden är en betydande källa för mikroplast.
- Mikroplasten från trafiken hamnar i Östersjön med dagvattnen. Man känner fortfarande inte exakt till mikroplastens miljöpåverkan. Man har emellertid observerat att den är skadlig för mikroorganismerna i havet, och att den samlas i näringskedjan. Då mikroplasten har kommit ut i havet är det omöjligt att få bort den därifrån. Såsom med all plast bryts den mycket långsamt ner i miljön.
- Staden minskar uppkomsten av mikroplaster genom att utveckla kollektivtrafiken och särskilt spårtrafiken.
- Stadsborna kan å sin sida påverka utsläppen genom att fästa uppmärksamhet vid ett körsätt som sparar på däcken och genom att vintertid använda friktionsdäck istället för dubbdäck.