CDP, som samlar in information och rapportering om klimatförändringen, har i sin listning för år 2020 av ledande städer inom klimatarbete flyttat upp Helsingfors till klass A. CDP (Carbon Disclosure Project) är en internationellt känd ideell organisation som samlar in global information om klimatarbetet inom den offentliga och privata sektorn.
CDP:s lista är baserad på miljödata som publicerats av hundratals städer år 2020. Enligt CDP:s värdering är Helsingfors en av 88 städer i världen, som är ledande inom klimatåtgärder, trots effekterna av covid-19-pandemin. Dessa städer har meddelat sin miljöverksamhet i CDP-ICLEI:s gemensamma rapporteringssystem under år 2020.
CDP:s A-lista ger sitt erkännande åt Helsingfors åtgärder i fråga om att utveckla klimatförändringsstrategin, övervaka utsläpp, genomföra utsläppsminskningar samt bedöma och minska klimatriskerna. I listningen bedöms även transparensen i rapporteringen av åtgärderna.
“Helsingfors vill vara en av de ledande städerna inom bekämpning av klimatförändringen, och detta erkännande är en indikation på att vårt klimatarbete är effektfullt och uppskattat. Kampen mot klimatförändringen kommer att vinnas eller förloras i synnerhet i städerna, så vårt ansvar är större än vår storlek”, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.
Energiproduktionen och energieffektiviteten spelar en stor roll
Mer än hälften av Helsingfors koldioxidutsläpp kommer för närvarande från uppvärmningen, så den största potentialen för minskade utsläpp finns i produktionen av uppvärmningsenergi och en förbättrad energieffektivitet i uppvärmningen.
Helsingfors kommer i början av 2021 att lansera en strategi för energiförbättring som syftar till att avsevärt påskynda energirenoveringar av det privata byggnadsbeståndet.
För stadens egna byggnader har också uppställts mycket strikta och bindande energieffektivitetskrav som gäller både nybyggen och ombyggnader. Stadens åtgärder har en betydande inverkan, eftersom kraven gäller för stadens alla lokaler och servicebyggnader och bostadshus i Helsingfors stads bostäder Ab.
Vid nybyggnationen av stadens lokaler och servicehus är e-siffran 20 procent lägre än nationella standarder. Efter renoveringen får byggnadernas energiförbrukning inte överstiga 80 % av kravet i den nationella standarden. Ett solcellssystem tas i bruk i befintliga byggnader samt i nya lokaler och servicebyggnader, och användning av jordvärme som huvudvärmesystem kommer att undersökas i nybyggen.
Alla nya bostadshus som ska byggas på Helsingfors stads tomter måste tillhöra energiklass A.
Helsingfors har påskyndat ersättningen av kol i produktionen av uppvärmningsenergi genom beslut från det stadsägda energibolaget Helen att investera 300 miljoner euro i produktion av förnybar energi och återvinning av spillvärme. Helsingfors vill också fungera som en plattform för nya, hållbara och innovativa lösningar och startade den internationella utmaningstävlingen Helsinki Energy Challenge i februari 2020. Tävlingen går ut på att söka lösningar som gör det möjligt att säkerställa stadens uppvärmning på ett hållbart sätt under de kommande decennierna utan kol och med så lite biomassa som möjligt. Helsingfors har åtagit sig att dela resultaten av tävlingen öppet så att även andra städer kan utnyttja dem i sitt eget klimatarbete.
För att övervaka klimatarbetet och utsläppsminskningarna har Helsingfors utvecklat en även internationellt sett unik, öppen övervakningstjänst, Klimatväktare. Staden har också framställt en Energi- och klimatatlas som innehåller energidata från byggnaderna i Helsingfors.
Förberedelser för ett förändrat klimat
Helsingfors förbereder sig för ett förändrat klimat genom att till exempel planera markanvändningen. Helsingfors stadsplan använder en grön koefficient för att se till att tillräckligt med grönområden bevaras på tomterna och samtidigt förhindra dagvattenöversvämningar. En ekologisk förvaltning av dagvattnet testas i stadsdelen Kungseken under uppbyggnad. Helsingfors har också inkluderat klimatrisker bland de betydande riskerna i planeringen av stadsberedskapen.
Helsingfors åtgärder i riktning mot koldioxidneutralitet omfattar också att nya områden som ska byggas, som Malms flygplatsområde och Vichtisvägen bulevard, planeras för att bli koldioxidneutrala. Utsläppsminskningsmålet kommer till synes i Helsingfors även genom att man prioriterar hållbara transportsätt – kollektivtrafik och elbaserad rörlighet. Till exempel utvecklas även cykelvägar och deras vinterunderhåll systematiskt. Även utbyggnaden av järnvägsnätet är en stark prioritering, vilket visas av betydande investeringar i Spårjokern och Kronbroarna, samt utbyggnaden av spårvägsnätet ut ur innerstaden.
Att minska utsläppen är också ett krav i stadens upphandlingspolitik.
Helsingfors är också aktivt engagerat i internationellt klimatarbete och nätverk för att utbyta bästa praxis i syfte att minska utsläppen.
Programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 för utsläppsminskning som godkändes 2018 uppdateras under våren 2021.
Helsingfors klimatåtgärder-hemsida
Helsingfors klimatväktare (på finska)