Enligt miljöministeriets uppskattning produceras det cirka 1,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i Finland per år. Enligt EU:s avfallsdirektiv borde 70 procent av denna mängd återvinnas, men hittills lyckas man bara utnyttja omkring hälften. Tillsammans med att spara på naturresurserna och bromsa klimatförändringen och naturförlusterna är detta ytterligare ett skäl till att främja den cirkulära ekonomin i byggbranschen. Cirkulärt byggande eftersträvas också i klusterprogrammet som Helsingfors stad har startat.
Ett konkret exempel på verksamheten inom klustret för cirkulär ekonomi genomförs just nu i Hallonnäs, där man är i färd att påbörja rivningen av 16 nedgångna fastigheter. Fastigheterna som ägs av privata företag har främst använts som kontor och de är huvudsakligen belägna längs Heikasvägen och Österviksgatan. Avsikten är att rivningsmaterialet ska i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas i byggande, gärna precis som det är.
“I rivningsfastigheter kan det finnas många material av samma typ. Vi utreder om vi kan utnyttja materialen bättre genom att kombinera materialflödena. Vi identifierar också möjligheter att tillhandahålla fastigheterna i området gemensamma tjänster som underlättar utnyttjandet,” säger Paula Eskola, ledande expert vid Motiva som samordnar projektet.
Hela byggkedjan är med
Skanska är en av deltagarna i projektet. Teemu Kärkäs, markförvärvschef vid Skanska Kodit, anser att det är viktigt att branschaktörerna i Hallonnäs får möjlighet att utveckla sin kompetens och identifiera sådana möjligheter inom den cirkulära ekonomin som än så länge kanske inte ens är kända.
“När vi samlar samman materialflödena från samtliga 16 fastigheter, blir det lättare att utnyttja materialet. Samtidigt kan det bli möjligt att hitta nya användningar för specialfraktioner,” säger Kärkäs.
Enligt Skanska är företagets eget objekt i hög grad ett testlaboratorium och en möjlighet att skaffa sig nya partner och nätverk.
Förutom Motiva och Skanska Kodit har även Hartela, A-Insinöörit, SATO och JMB ett nära samarbete med klustret för cirkulär ekonomi i hela byggkedjan.
Allt mer nytta av data
Helsingfors stads kluster för cirkulär ekonomi fokuserar för närvarande särskilt på att främja cirkulärt byggande. Målet är samtidigt att främja affärsverksamhet enligt principerna för cirkulär ekonomi. I detta har man stor hjälp av data: informationen om rivningsmaterialen sammanställs på en gemensam digital plattform.
Nästan alla aktörer som medverkar i projektet i Hallonnäs har redan nu lämnat in rapporter om mängden och arten av rivningsmaterial som kommer att uppstå vid objekten. Data från dessa rapporter har också redan hunnit analyseras och harmoniseras.
Insamlingen av data är en central del av projektet. Information har vidarebefordrats till deltagarna vid flera evenemang och sammanställs på den gemensamma plattformen, eftersom man tidigare har konstaterat att utnyttjandet av rivningsmaterial bromsas av bland annat matchningsproblem: informationen om kommande och tillgängligt material når inte fram till rätt aktörer eller så kommer den för sent.
När information fås i god tid före själva rivningen kan rivningsmaterialen tas med i beräkningen vid planering av nybyggnation eller så kan man hitta mottagare för materialen exempelvis inom byggvaruindustrin.
En stor fördel med projektet i Hallonnäs är också rivningsobjektens stora omfattning: mängden olika material kommer att vara enorm. Enligt beräkningar kommer enbart mängden betong att vara 170 000 ton, vilket motsvarar cirka 3 400 lastbilar.
Målet är att under projektets gång klarlägga hur mycket hanteringen, analysen och delningen av data gagnar olika aktörer.
Fördelarna känns i ansvarstagandet
Att noggrant planera och genomföra en rivningskartläggning är en tidskrävande process. Också själva rivningsarbetet tar längre tid när olika material avlägsnas försiktigt för ny användning. Dessutom, ju finare fraktioner, desto kostsammare blir arbetet.
“Vi ser fördelar särskilt när det gäller ansvar, men samtidigt får vi stor erfarenhet av lösningar för cirkulär ekonomi för framtida byggprojekt,” säger TeemuKärkäs, markförvärvschef vid Skanska Kodit.
Det är också intressant att hitta skärningspunkten mellan miljöansvar och ekonomi. När utnyttjandet av cirkulär ekonomi i byggbranschen ökar, kan också återanvändningen bli effektivare och volymerna öka, vilket är värdefull kunskap. Samtidigt lär man sig att värdesätta rivningsmaterial på ett nytt sätt, och systematisk rivning är inte längre dyrare än det vanliga sättet. På så sätt blir den cirkulära ekonomin mer och mer lönsam.
Diskussioner om materialens användbarhet pågår
En fråga som fortfarande står obesvarad gäller rivningsmaterialens användbarhet: kan materialen användas i nya byggnader som de är, i enlighet med säkerhetsnormerna?
Det finns olika tolkningar av lagen gällande detta och hittills har till exempel Tukes intagit en strikt hållning i frågan. Å andra sidan är det självklart att man inte heller vid användning av rivningsmaterial kompromissar med byggandets kvalitet och säkerhet, vilket gäller både inomhusluften och exempelvis brandsäkerheten.
Samtidigt hoppas de som deltar i försöket inom klustret för cirkulär ekonomi att också objektens framtida invånare börjar se värdet av återanvänt material, till exempel en begagnad byggnadsdel i gott skick – och förstå att det handlar om att spara naturresurser och inte om ett behov av att snåla med materialen.
Stor affärspotential
Avsikten är att projektet i Hallonnäs ska skapa en verksamhetsmodell som sedan kan tillämpas på andra rivningsobjekt. Projektledare Mira Jarkko från Helsingfors stad gläder sig åt det exemplariska arbetet hos de företag som har anslutit sig till projektet och deras intresse av att återanvända exempelvis byggnadsdelar.
“Staden har en färdplan för cirkulär ekonomi och vi har skärpt våra kolneutralitetsmål. Vi måste minska förbrukningen av jungfruliga naturresurser och för att kunna förverkliga detta behöver vi få alla ombord,” säger Jarkko.
Staden har finansierat projektet med ett separat anslag. I bakgrunden finns en övertygelse om att cirkulärt byggande har en stor affärspotential.
“Vi hoppas att staden också ska få internationell synlighet och stärkas som en stad för cirkulär ekonomi. Det finns tecken på detta – vi får allt fler förfrågningar om att komma och föreläsa om temat,” tillägger Jarkko.
Helsingforsstads klusterprogram för cirkulär ekonomi sammanför aktörer för att gemensamtfrämja byggnadsmaterialens och byggnadsdelarnas återvinning och tillgänglighet.Vill ditt företag eller din organisation delta i klustrets verksamhet? Anmäl dig här (form endast på finska) eller kontakta våra experter!
Nyhets bild: Kari Ylitalo