Malmilla sijaitseva asuintalo oli toinen vertailuun valituista kohteista.
Ett bostadshus i Malm var den ena av objekten som valdes till jämförelsen.
Helsingfors bostadsproduktion (BPB) lät göra en utredning om kolavtrycket och kostnaderna för reparationsbyggandet av två gamla hyreshöghus. Alternativen var att de gamla husen antingen skulle ombyggas och flera våningar skulle byggas på dem, eller de skulle rivas och nya hus skulle byggas i stället.
Reparation var klimatvänligare och billigare
I de båda objekten var kolavtrycket för att ombygga och bygga nya våningar drygt 20 procent mindre än för att riva och nybygga. Påverkningarna betraktades under en tidsperiod av femtio år.
Ombyggnad och kompletterande byggande var även till sina investeringskostnader något förmånligare än att bygga nya höghus.
Utredningen visar att energieffektiviteten, valet av byggnadsmaterial och uppvärmningsenergiformen har en betydlig effekt på byggnadernas kolavtryck i såväl reparations- som nybygge. Transportens och rivningens andel är relativt liten.
Energieffektivitetens andel av kolavtrycket är i ombyggnadsskedet betydlig, cirka 70 procent, och vid nybygget cirka 50 procent. Målet med reparationsbyggandet är inte att återställa fastigheten till sitt ursprungliga skick utan att integrera modern energieffektiv husteknik i den.
”Resultaten är endast riktgivande, eftersom de mestadels baserar sig på antaganden, inte på egentliga planer. Avsikten är att arrangera en idéplanering för förhöjningsalternativet som inbjudningstävling”, säger Helsingfors stads byggherrearkitekt för bostadsproduktion Timo Karhu. ”Därefter får vi noggrannare beräkningar om kostnaderna och kolavtrycket. Tävlingens resultat kan användas som utgångsinformation, om förhöjningsprojektet startas.”
Utredningen som BPB lät göras var aktuell, eftersom många finländska städer effektiviserar markanvändningen och förtätar stadsstrukturen med kompletteringsbyggande, genom att riva gammalt och bygga nytt.
”Att riva gamla förortshöghus och bygga nytt är inte nödvändigtvis det förnuftigaste sättet med tanke på den hållbara utvecklingen och klimatet. Frågan måste utredas närmare”, säger Karhu.
När betong ersätts med trä minskar utsläppen
Byggprodukter och särskilt betongprodukter orsakar en betydlig del av växthusgasutsläppen särskilt i nybyggen. Om utsläppen betraktas utan energiförbrukningen, är ombyggnadens och tilläggsbyggandets kolavtryck ungefär hälften mindre än nybyggets.
Såväl i reparationsbyggandet som i nybygge kan kolavtrycket minskas genom att man ersätter betongbaserade produkter med träbaserade. Till exempel extra byggnader i bostadshöghus som byggs om kan eventuellt byggas av trä. När bindemedel som återvinns i nybygge används i betongprodukter, minskade kolavtrycket med 4–5 procent.
Byggnadernas kolavtryck kan minskas betydligt genom att man byter från fjärrvärme till jordvärme. Bytet av uppvärmningsformen vid nybygget minskade kolavtrycket med 34–37 procent under femtio års granskningsperiod. I utredningen beräknades inte effekterna av bytet av uppvärmningsformen vid ombyggnad, men det antas minska kolavtrycket.
Byggnadernas kolavtryck blir en del av författningsstyrning
I utredningen användes Bionovas beräkningsprogram One Click LCA. Metoden testades som en del av miljöministeriets färdplan för koldioxidsnålt byggande, som publicerades 2017 och vars mål är att göra byggnadernas kolavtryck till en del av författningsstyrningen.
Enligt regeringsprogrammet av 2019 ska verkställandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande påskyndas. Målet är att författningsstyrningen är i bruk i mitten av 2020-talet.
Miljöministeriets specialist Matti Kuittinen anser resultaten från Helsingfors vara intressanta.
”Det är väldigt viktigt att man jämför ombyggnadens och nybyggets klimatpåverkningar. Att upprätthålla det existerande och reparerbara byggnadsbeståndet är förnuftig miljöhushållning. Resultaten från BPB:s utredning ger goda utgångsuppgifter även för andra byggherrar och städer”, säger Kuittinen.
Utredningen genomfördes av SWECO på uppdrag av Helsingfors bostadsproduktion.
De granskade objekten
- Beräkningsrapporten av kolavtryck Helsingfors stad Malm Ormbunksvägen 3 (på finska)
- Beräkningsrapporten av kolavtryck Helsingfors stad Malm Stickelvägen 12 (på finska)
Text: Ulla Ala-Ketola