”Att Helsingfors förbinder sig till ett ambitiöst kolneutralitetsmål innebär för företaget en stabil verksamhetsmiljö där det kan utveckla sin verksamhet och göra investeringar. För att målet ska nås är det viktigt att hela fältet förbinder sig till dem, är öppet och tar i bruk nya verksamhetsmodeller.”
Jari Viinanen och Lotta Kamunen.
Så menar Skanskas produktionsingenjör Lotta Kamunen, som deltog i Klimatpartners seminarium på Helsingfors stadshus den 22 oktober 2019.
Helsingfors planerar att minska byggplatsernas utsläpp som en del av programmet Kolneutralt Helsingfors 2035. Målet är att med hjälp av pilotförsök skapa en modell och kriterier för en fossilfri och utsläppsfri byggplats. Arbetet kommer i framtiden att styra verksamheten på stadens byggplatser.
”Byggmaskinernas utsläpp av koldioxid, småpartiklar och kväve är betydande, och dessutom stör byggplatsernas andra miljöolägenheter såsom buller och damm invånarna och förbipasserande. Staden kan genom sina anskaffningar påverka marknaden och påskynda förändringen samt erbjuda försöksplatser där man kan hitta lösningar”, säger miljöinspektör Jari Viinanen från stadsmiljösektorn.
Oslo slutade använda fossila bränslen på byggplatser
Helsingfors samarbetar med huvudstäderna i Norden Särskilt Oslo stad har lyckats sluta använda fossila bränslen på sina byggplatser genom att övergå till biobränslen. Målet är att byggplatserna ska vara utsläppsfria 2025, då maskinerna på byggplatserna mestadels fungerar på el.
Oslo är en modell för Helsingfors i att skapa marknadsdialog med företag och utarbeta kriterier för konkurrensutsättning.
Detta passar bra för Skanskas egen strategi. Skanskas mål är att vara kolneutralt 2045, vilket gäller hela Skanskas värdekedja.
För att nå målet fokuserar Skanska på de delar av värdekedjan där utsläppen är allra största. Dit hör till exempel tillverkning av cement, stål, asfalt och energi. Man strävar efter att åstadkomma minskningar i utsläpp genom ett öppet och bra samarbete och ansvarsfulla upphandlingar.
”Ju mer orderstock skapas för klimatvänliga produkter, desto vanligare de blir, och priserna går ner. Detta har setts bland annat i ackumulatorer. I Oslo har man bland annat undersökt elektriska arbetsmaskinernas livscykel, och man har konstaterat att de kan användas längre än bränsledrivna”, säger Kamunen.
Helsingfors pilottestar kolavtrycksberäkningar för anskaffningarna
Huvudtemat i seminariet Klimatpartnerna var de offentliga anskaffningarnas betydelse för bekämpning av klimatförändringen. Enligt biträdande borgmästare Anni Sinnemäki, som öppnade evenemanget, använder staden årligen 2,5 miljarder euro till sina anskaffningar.
”Storhetskategorin är betydande. Staden vill ha de bästa och mest effektiva lösningarna från marknaden till nytta av sina invånare. Vi vill skapa en meningsfull verksamhetsmiljö för företag där man ambitiöst söker uppnå målen”, sade Sinnemäki.
I programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 finns sju åtgärder med direkt anknytning till offentliga anskaffningar och 16 andra med anknytning till anskaffningar.
Staden är med i det omfattande EU-Life-klimatprojektet, som leds av Finlands miljöcentral och där kolavtrycket för Helsingfors anskaffningar evalueras enligt anskaffningskategori med hjälp av SYKE:s beräkningsmodell. I sitt eget delprojekt utvecklar Helsingfors upphandlingskriterier där kolavtrycket beaktas och pilottestar kolavtrycksberäkning för anskaffningarna.
”Det gäller att vara medveten om var pengarna finns och var utsläppen uppstår. Informationen utnyttjas när man utvärderar anskaffningsgruppernas betydelse ur klimatsynvinkeln och hur åtgärder som minskar utsläpp ska riktas. Det mest centrala delområdet är byggnader och byggande.”
Helsingfors stadsfullmäktige godkände den 27 november budgeten för 2020. Fullmäktige bestämde att det från början av 2020 i all planering av nybyggen av stadens flervåningsbostadshus kommer att förutsättas energiklass A. Därtill genomförs planeringen av alla stadens renoveringsprojekt som startas 2020 så att byggnadens energibehov ska vara högst 80 procent av kraven för energiförbrukningen i byggnadens byggnadsklass.
Klimatpartnernas årliga seminarium samlade nästan 80 experter från företag, stadsorganisationer samt affärsverk, forskningsinstitut och olika intressegruppers organisationer till Helsingfors stadshus.
I evenemanget hördes även en aktuell översikt över återvinning av plast i huvudstadsregionen, minskning och kompensering av flygandets utsläpp, trähöghusprojektet i Kungseken samt SATO:s aktion för förlängning av badrumsinventariers och -armaturers användningstid.
Text: Ulla Ala-Ketola
Bilder: Ulla Ala-Ketola och Antti Pulkkinen