En energirenovering behöver inte innebära att husets ursprungliga framtoning lider. Karaktären hos det arkitektoniskt värdefulla höghuset i Hertonäs beaktades i planeringen och konkurrensutsättningen av renoveringen samt i genomförandet av arbetet. Slutresultatet är ett vackert hus som uppfyller nutidens energikrav.
”Det lönar sig att se renoveringen av ett gammalt hus som ett långsiktigt projekt”, skrattar före detta ordförande för husbolaget Lönegropens styrelse Simo Kyllönen, som har mycket erfarenhet av saken efter sina tio år som ordförande.
Simo Kyllönen flyttade in i huset 2004. Redan i det skedet planerade man de första renoveringarna. Arbetena planerades enligt delområde, och i varje renoveringsprojekt var man tvungen att beakta ett genomförande som respekterade byggnadens arkitektoniska värden.
Huset planerades av en av Finlands mest respekterade arkitekter, Hilding Ekelund, vars mest betydande verk är bland annat Helsingfors velodrom, roddstadion, Olympiabyn, Konsthallen och Tölö kyrka.
Energirenoveringen består av många delar
En rörrenovering och förnyandet av vattenarmaturer så att de blir mer energieffektiva var de första stegen i det gamla husets energirenovering. År 2016 utarbetades en långsiktig reparationsplan för huset, vilken omfattade en tidtabell för reparation av fönster, fasad, isoleringsputs och yttertak under en period på tio år. I alla renoveringar ingår mål för att förbättra energieffektiviteten.
Man övergick till jordvärme år 2018. Simo Kyllönen ser övergången till jordvärme dock endast som en del av energirenoveringen.
”En minst lika betydande renovering var fönsterrenoveringen. Tack vare den kunde vi dämpa energiförbrukningen, vilket är lika viktigt som själva energipriset”, påminner Kyllönen.
”Enligt den långsiktiga reparationsplanen inleds i huset härnäst en reparation av fasadernas isoleringsputs och yttertaket. Med dessa reparationer kan man ytterligare öka husets energieffektivitet”, konstaterar Kyllönen.
Långsiktighet och förståelse finns lyckligtvis i husbolaget, eftersom värnandet om husets arkitektur, miljövänligt boende och energieffektivitet är viktiga värden för invånarna. Hittills har fönster- och jordvärmerenoveringen samt köpet av vindenergi varit tre viktiga steg med vilka husbolaget har uppnått klimatneutralitet i fråga om uppvärmning och minskat behovet av köpt energi. Att reparera gamla träfönster så att de blir mer energieffektiva i stället för att byta ut dem mot nya, är ett hållbart sätt att uppfylla klimatneutralitetsmålet.
Husbolaget Bostads AB Lönegropen har lyckats minska förbrukningen av köpt energi med över 60 procent med hjälp av energirenoveringar.
Fem frågor om energirenovering i en gammal byggnad
Under energirenoveringen i bostadsaktiebolaget Lönegropen lyckades många saker perfekt, men man stötte också på överraskningar under renoveringens gång. Simo Kyllönen berättar om sina erfarenheter.
1. Hurdana saker har ni stött på i planeringen av energirenoveringen?
När utredningarna gjordes fanns det inga företag på marknaden som skulle ha kunnat erbjuda en helhetslösning för den här typen av hus. Det finns säkert inte ännu heller någon enkel schablon för renoveringen av ett gammalt hus.
I vårt hus finns till exempel de ursprungliga gamla träfönstren som förnyades enligt nuvarande energistandarder. När man försöker passa in ett arkitektoniskt värdefullt objekt i energieffektivitetskraven finns det inte många experter inom reparationsbyggnad av gamla hus att ta till. De är svåra att hitta. För oss var det ett lyckligt sammanträffande, minns Kyllönen.
Renoveringen av en gammal byggnad kräver kunskap i reparationsbyggande och annan specialkunskap. Därför har det varit viktigt att dela in renoveringen i olika faser och över ett längre tidsintervall, såväl av kostnadsskäl som för genomförandet av projekten. På så sätt har vi kunnat behärska helheten, sammanfattar Kyllönen.
2. Vilka orsaker avgör övergången till jordvärme?
Man hade ändå varit tvungen att förnya jordvärmens värmeväxlare i husbolaget, så det här var en lämplig tidpunkt att beräkna vilka uppvärmningslösningar som skulle ge den största besparingen i energiräkningen. Fördelen med jordvärme är att man får tillräckligt mycket värme från en mindre mängd köpt energi. Den köpta energin omvandlas från fjärrvärme till el, och därför är det avgörande hur priserna på fjärrvärme och el utvecklas i förhållande till varandra. Nu har priset på båda stigit kraftigt, men lönsamhetsskillnaden till förmån för jordvärme har bibehållits.
Beslutet underlättades också av att det inte på tomten fanns några underjordiska planbegränsningar som förhindrade övergången till jordvärme, det fanns utrymme för jordvärmebrunnar och -rör på tomten och jordmånen var lämplig att borra i. Dessutom uppfyllde husets gamla radiatornät jordvärmesystemets krav.
Mängden köpt energi minskade med 60 procent med hjälp av jordvärme, vilket innebär att man med övergången till jordvärme kan skära ner på boendekostnaderna betydligt på lång sikt, även om det för tillfället finns mycket osäkerhet kring elpriset. Detta innebär att husbolag måste fästa mycket uppmärksamhet när de ingår elavtal, påminner Kyllönen.
3. Hur har energirenoveringarna gått?
När vi började genomföra jordvärmeprojektet hade Helsingfors Energi knappt någon erfarenhet av hur man borde förhålla sig till dem som säger upp sig från fjärrvärme. Således förekom det fördröjningar och oklarheter i hur man upplöser fjärrvärmeavtal, ingår nya elanslutningar och var man placerar elskåpet. Detta medförde också en del extra kostnader för oss. Nuförtiden har jordvärme också blivit en viktig del av de tjänster som Helen erbjuder.
Annars gick det tekniska genomförandet av jordvärmeprojektet smidigt. Jordvärmebrunnarna borrades på ett par veckor. Det enda som orsakade lite svårigheter var att få plats med jordvärmeutrustningen i små tekniska utrymmen.
Däremot var fönsterrenoveringen ett mer krävande arbete, eftersom man var tvungen att få ny teknik att passa in i gammal arkitektur.
När man i framtiden planerar att förbättra energihushållningen i ett hus med isolering, kommer fasadrenoveringen att vara ett minst lika krävande projekt. Tyvärr verkar vi ha brist på lämpliga experter inom reparationsbyggande, som behärskar anpassningen av nya energibesparingstekniker i traditionella väggmaterial.
4. Hur mycket har renoveringarna kostat?
Övergången till jordvärme krävde en investering på 315 000 euro, för vilken vi tog ett lån på 15 år. Med besparingen som vi får från att inte längre betala för dyr fjärrvärme, kan vi betala de årliga lånekostnaderna på 22 000 euro.
Även om priset som vi betalar för el i år är dubbelt så stort som förra året, har priset på fjärrvärme också stigit så, att besparingen fortfarande är större än de årliga lånekostnaderna. I och med prisökningarna på fjärrvärme som Helen har presenterat för nästa vinter, kommer jordvärme att bli allt lönsammare för oss, framför allt då vi dessutom lyckades ingå ett tidsbundet elavtal på två år förra vintern.
Fönsterrenoveringen var en stor investering, 700 000 euro. Man skulle säkert ha kunnat få fabrikstillverkade fönster med aluminiumkarm billigare, men de skulle inte ha passat in i husets arkitektur och installationen av dem i husets detaljerade strukturer skulle ha blivit dyr.
5. Är en energirenovering ekonomiskt lönsam?
Genomförandet måste anpassas till en långsiktig ekonomisk plan och man måste fundera hur man håller kostnaderna nere. Vi gör renoveringar hela tiden. I ett så här gammalt hus har vi ännu fasad-, yttertaks- och balkongrenoveringar på kommande, vilka är stora och dyra projekt.
Vårt husbolag ligger på en av Helsingfors hyrestomter, vilket innebär att hyran stiger fram till år 2025. Därför är vilken metod som helst som håller kostnaderna nere på lång sikt förnuftig. Därför visade sig jordvärme vara ett logiskt alternativ för husbolaget. När det samtidigt förenades med möjligheten att förverkliga klimatvänligt boende, hade vi ingen orsak att inte byta fjärrvärmen mot jordvärme.
När nya renoveringar görs igen har andra kostnader redan sjunkit. På så sätt bibehålls den övergripande lönsamheten, även om utrustning måste förnyas.
Bostads AB Lönegropen
Adress: Skidbacksvägen 18, Hertonäs
Byggnadsår: 1956
Byggnadens arkitekt: Georg Hilding Ekelund
Antal bostäder: 55
Antal våningar: 4
Våningsyta: cirka 2600 m2
Nuvarande ordförande för husbolagets styrelse: Vesa-Matti Virtanen
Utförda renoveringar:
- rörrenovering och förnyande av vattenarmaturer år 2010–2011
- energibesiktning 2012
- övergång till jordvärme 2018
- renovering av ursprungliga träfönster och tillägg av specialglaselement 2019
Husbolaget Bostads AB Lönegropen uppmärksammades också med ett hedersomnämnande i Helsingfors stads miljöpris 2020.
Simo Kyllönens tips för att husbolag ska lyckas med energirenoveringen
I gamls höghus måste man göra nya renoveringar för att uppnå energieffektivitet och sänka energikostnaderna. Allt går i allmänhet inte att genomföra på en gång – och det är inte heller önskvärt. Det lönar sig att sätta sig in i en renovering åt gången.
Använd externa experter i planeringen av renoveringen. Det går inte att överdriva betydelsen av god planering. Undersökningen och reparationsplanen som experten gör kan kännas som en stor investering, men kostnaden är ofta liten jämfört med förseningar eller otrevliga överraskningar med projektet, vilka kan bli väldigt dyra.
Be om anbud från flera olika experter. Det här är en flaskhals i husbolagets renoveringar, för det är svårt att hitta information om lämpliga experter. Att hitta bra experter har stor betydelse när man fattar beslut om renoveringsalternativ.
Ta i konkurrensutsättningsskedet reda på vad som ingår i avtalen som företagen erbjuder, speciellt när det gäller underhållsberedskap efter att utrustningen har levererats och installerats. Fastän företaget erbjuder en nyckelfärdig installation av utrustningen är det viktigt att försäkra sig om vad som ingår i utrustningens underhållstrygghet och service. Vem följer felmeddelanden, vad händer sedan och hur betjänas invånarna? Det lönar sig att reda ut serviceföretagets, disponentens och styrelsens roll, så att ansvaret för åtgärder i problemsituationer är klart. Ansvaret måste kunna delas och verksamheten organiseras på ett vettigt sätt.
Mer information
Skulle man kunna göra en energirenovering också i ditt husbolag? Mer information hittar du på sidan Energirenoveringar.
Ursprunglig text (på finska): Auli Honkanen, 8.3.2021
Texten uppdaterad 5.9.2022
Ändringar: Emma Berg och Simo Kyllönen
Bilder: Jussi Rekiaro